Hjälp med linförighet/fritt följ

Igår drog vi återigen igång söndagsträningarna i ridhuset, eller jag och Izor drog i gång vår träning där igen. Det var inte mycket folk på plats men för en gångs skull var det ganska skönt. På agendan stod linförighet/fritt följ för att kolla av vad som inte satt till 100 % under tävlingen, snabb position in till sidan, kolla av läggande under gång och hoppet som båda två såg fina ut och endast behöver underhållas samt från läggande till sättande som kostade oss en del poäng på tävlingen.

Träningen i sig gick relativt bra, han var med mig hela tiden och hade en relativt god motivation även om lilleman inte var på sådan topp som han brukar vara. Men även hundar får ju ha sämre dagar. När vi kört färdigt allt bad jag Frida och Rebecca att kolla av vår linförighet/fria följet och ganska snart åkte kopplet av för det var i vägen och det blev en mycket onaturlig gång. Det får komma på igen senare när vi närmar oss tävling igen. Ganska snart upptäckte båda mina "kritiker" att jag var nervös och stel vilket gjorde att Izor pendlade och luftade väldigt mycket i position samt att han har en tendens att komma för långt fram efter ca tredje steget från start. Efter en stund visade jag hur vi hade tränat in fria följet och utan kommando vilket gjorde att han gick mycket bättre men så fort kommandot kom till igen kom förväntan och det gjorde att han tappade fokus. Så i kombination med mattes nerver och förväntan över fritt följ tror jag nu att jag har löst gåtan.

Jag ska testa denna lilla hypotes under de närmaste träningspassen för att se om det stämmer. Det gäller alltså att endast kommendera "fot" för att påkalla Izors uppmärksamhet ifall han är fokuserad på annat och i så fall endast med låg röst. Frö er som undrar har jag stanna-kommando när han ska sitta eller ligga kvar så egentligen förstör det inget om jag tränar bort fotkommando utan endast att om inget annat sägs så gå fot vid mig. Därefter ska vi träna belöningspositionen, att den ska finnasi vänster hand samt att han ska belönas nästan lite bakom så han får backa och får in tänket att inte vara för långt fram, eller det fungerar även med extern belöning. När vi testat denna hypotes fungerade fria följet mycket bättre och det var sådant som faktiskt har funnits innan men som inte kommit till min kännedom förrän under tävlingen så nu gäller det att träna för fullt för att se om vår teori stämmer. Tack förresten till Frida och Rebecca för allt hjälp!