Spontankontakt och sökträning

Som redan nämnt fick vi i uppdrag under första kurstillfället att belöna all typ av spontankontakt och väldigt gärna om den var vid vänster sida. I alla fall har helgen ägnats åt en hel del promenader och därav en hel del spontankontakt, till mattes stora förvåning.

När jag väl studerade Izor märkte jag ganska snart att han bjuder upp till mycket spontankontakt och en hel del av den just på min vänstra sida så det var en mycket glad matte och en ännu gladare hund som var ute och promenerade hela helgen med underbar kontakt. Det roligaste är att nu vill han knappt släppa kontakten för att just springa iväg, nosa och göra ifrån sig när vi är ute. Men det kan ju aldrig blir för mycket av det goda...

I söndags var Nicke och jag ute på en promenad och beslutade oss ganska snart, lite spontant för att köra några sökskick med Lex för att se hur hans sökegenskaper ser ut efter att inte ha blivit underhållna på ca ett halvår. Vi drog med oss systersonen och hans kompis som fick agera figuranter och på en timme blev det ca fyra skick, både lågt och högt ute i skog och mark.

Samtliga gånger utom sista sökte han med samma energi som han hade när han var i högform och släppte inte ens söket då ett rådjur drog upp mitt framför näsan på honom. Sista söket var lite svårare och han började bli trött men efter mycket om och men hittade han husse långt upp i ett träd. Det var dessutom två väldigt leriga och trötta hundar som låg jämte soffan i söndags kväll och jag kunde inte vara mer stolt över någon av dem...