Lek med ljus

Släppte precis ut killarna för att de skulle få leka av sig lite och upptäckte att det var suveränt ljus ute så kameran kom genast fram. Lex beslutade sig redan vid första anblicken på kameran att "Jag ska inte vara med!" (han fick väl nog igår) så han blev det inga bra bilder på alls men däremot på lilleman. Titta och njut!

 

Nytagna bilder

Fick ett infall idag att nu var det dags för nya bilder, trots att vädret inte riktigt var på min sida. Sagt och gjort begav vi oss ut i skogen och även om jag inte är 100% nöjd med hur hundarna ser ut just nu eller hur de står på det stående fotot så blev det okej. Säger redan nu innan ni tittar på bilderna, att Lex och Izor INTE är korrekt trimmade. Jag har försökt att göra det själv under de senaste veckorna men efter ett underbart klumpigt fall för några veckor sedan så samarbetar min högertumme inte riktigt som jag vill och resultatet blir att hundarna ser något lustiga ut.

Sportlov

I skrivandets stund har jag sportlov och är hemma med två stycken väldigt efterhängsna golden retrievrar som ser undrande på mig varje gång jag gör något som för att säga "Varför är du hemma vid den här tidpunkten?". Veckan har hitills varit lugn, det var årsmöte på klubben i går och det flöt på väldigt bra - vi har nu en nästintill fulltalig styrelse förutom en vakant post. Jag hann även med att köra ett träningspass med killarna innan det var dags för mötet och det flöt på riktigt bra. Izor är lika het som vanligt och har faktiskt vuxit upp till en riktigt snygg unghane med bra tempo och en otrolig kontakt. Lex är lika stadig som alltid och det är sällan det går fel med honom, framförallt när det gäller söket.

Veckans enda tråkighet var att i morgon skulle jag och Izor packat träningsväskan och åkt till Söderköping för att träna blodspår med Nettan och även hälsat på lite men jag pratade med henne för en stund sedan och hon tyckte att det var dumt att vi skulle bege oss hela vägen upp dit då det inte fanns någon barmark, och bilden är ju densamma hemma så jag borde ju egentligen inte vara förvånad. Tråkigt för jag hade sett fram emot att träffa alla på kenneln igen och även fått hjälp med blodspåret som vi aldrig testat förr, men det blir fler tillfällen och så får vi hoppas på en lång vår och en lång sommar i stället.

I alla fall har jag kanske inte skrivit så mycket om hur det har gått i övrigt förutom med träning och lite annat men i går tog jag mig en riktig funderare när jag kommit hem från klubben på grund av lite frågetecken kring Izor. Izor är ju som sagt en väldigt livlig hund som trivs bäst i fall han får vara i min direkta närhet. Han fungerar väl med andra hundar och andra människor men har en tendens att egga upp sig vid nya situationer. Han blir pipig och tycker att allt och alla är så roligt. Vi pratade lite om det, hundmänniskor som vi är och någon föreslog att det eventuellt skulle kunna vara så att han är stressad, dels på grund av hans beteende i vissa situationer och att han är lite smal. När jag kom hem letade igenom allt material gällande hund jag förskansat mig under åren, både innan, under och efter min instruktörsutbildning och efter en hel del letande fann jag att ja vissa typer av hans beteende stämmer överens med stress men jag tycker ändå att han kan hantera den på ett bra sätt.

När jag pratade med Nettan idag berättade hon att det finns lite stress i Thyra, alltså Izors mamma, men att Sandra har använt sig av detta i hennes träning genom lek och inga krav. Det är på samma sätt som jag försöker träna med mitt lilla monster och jag tycker nog ändå att han inte far illa av det. Nu håller jag med er om att som matte till honom är jag partisk och det är inte så att jag slår dövörat till när det gäller tips och råd, för jag anser att det är det bästa sättet att lära sig. Jag har däremot kommit fram till att det är jag som känner min hund bäst och hitills har det inte ringt några larmklockor i huvudet gällande att han skulle må dåligt. Det främsta tecknet att en hund inte klarar av stress är ju att de går upp i affekt och det smidigaste sättet att kolla det är ju att de inte tar mat men det bekymret har inte Izor kan jag lova. Att han skulle vara smal kan jag också hålla med om men när jag var hos veterinären senast, vilket är en månad sedan, frågade jag henne om hans allmäntillstånd och lite mer specifikt om hans vikt. Han väger i nuläget 26 kg och äter som en häst och det tyckte veterinären var super. Han är bara ett år plus några månader och hon menade på att precis som vi har hundar olika ämnesomsättning och att han fortfarande inte är färdigväxt. Jag skulle börja oroa  mig ifall han förlorade aptiten, gick ner i vikt eller började smalna av men innan dess var det onödiga pengar att slänga ut på en massa tester som ändå skulle visa vad hon redan trodde.

Jag tackar däremot för alla goda råd jag fick i går och ska ha dem i åtanke ifall jag märker att han får problem med det i framtiden.

Stress och ännu mera stress

Såg att jag inte varit inne och skrivit på ett tag nu och får nästan lite dåligt samvete, främst med tanke på att det har hänt så mycket i mitt liv de senaste veckorna. Men jag hoppas att dagens inlägg kompenserar lite för det och lovar att bättra mig i framtiden. Det har varit en hel del på jobbet de senaste veckorna men nu är allt som kan vara färdigt klart, vilket är en enorm lättnad. Som ni säkert redan vet har jag och Nicklas köpt hus - som vi fick tillträde till i slutet av december. I mitten av januari bar det i alla fall av med flyttlass och hela baletten vilekt i stort sett har inneburit att vi levt i något form av organiserat kaos de senaste veckorna. I helgen var det dags för flyttstädning och flytt av de sista sakerna och efter en godkänd besiktning i går känns det nu skönt att man kan lägga det bakom sig. Nu ska vi bara komma i ordning hemma i huset.

När jag och Nicklas flyttade ihop för några år sedan märkte jag sakta av att Lex började bli slö och hängig och det blev en visit hos veterinären. Efter att ha kollat alla värden kom de fram till att han var något uttorkad samt att han visade tecken på depression vilket kanske kunde härledas till att vi flyttat från en hund så att han helt plötsligt blev ensam samt byte av rutiner. Efter extra foder och flera vattenskålar repade sig nallen relativt fort och för att detta inte skulle ske denna gången med någon av hundarna har jag varit extra noga med allt. Just nu står det tre olika vattenskålar runt om i huset - till husses stora förtret för han har en tendens att kliva i dem eller sparka ut dem. Se dig för vart du sätter fötterna i stället Nicklas! Dessutom har jag lagt upp bestämda rutiner med Lex och Izor varje dag som ser ut på följande sätt;

05:20 - morgonpromenad

05:40 - frukost

07:00 - husse lämnar dem hos dagmatte

11:00 - dagmatte går långpromenad ca 1 h

17:30 - husse hämtar dem hos dagmatte

18:30 - längre kvällspromenad

20:00 - kvällsmat

22:30 - sista kvällsrundan

Ser kanske inte mycket ut för världen men det har fungerat hitills och jag har två mycket pigga och friska golden hemma. Det enda som har blivit lidande är träningen men det har vi rått lite bot på nu då jag passar på att  träna med dem under kvällspromenaden samt att jag bokat in en extra lydnadskurs som fokuserar på fotgåendet på 10 gånger lite senare i vår. Vi är även ett gäng som har hyrt en träningshall om några helger så att vi kan bättra på vår inomhusträning så när rutiner och vardag kommer igång igen gör förhoppningsvis även vi det...