VFU:n till ända, nu börjar allvaret igen…

I fredags gjorde jag min sista dag på skolan där jag praktiserat, jag ska tillbaka i morgon någon timme för att hjälpa min handledare med ett läxförhör som jag utformat men det är ju bara en liten bagatell. De fyra veckorna praktik har gått otroligt fort och varit mycket lärorika och roliga, det är därför det varit lite tomt på blogginlägg den senaste veckan för jag har haft för mycket att göra helt enkelt. I morgon är det åter dags till att återvända till högskolans värld och det är både skönt och lite sorgligt men sånt är livet.

Veckan som gått har förutom en hel del planeringsarbete med skolan mest sysslats med att försöka ta det lugnt. Jag har tränat en del med Izor och främst hans klossträning men även ligg som börjar se riktigt fint ut och fria följet där han fortfarande går ut lite ifrån mig men det börjar arta sig. Han fick något riktigt cp-ryck nu i helgen för han kommer hur fint som helst på inkallning i vanliga fall men så fort det skulle åkas bil tvärvägrade han och stack åt andra hållet i stället. Efter en koll på pläden efter gårdagens åktur så har det nu visat sig att den lille skitungen antagligen är lite åksjuk för han hade spytt ner fäll och även Lex som satt oförstående jämte och tittade. Ganska konstigt egentligen med tanke på att det har varit lugnt innan och att han bara sovit i bilen men nu verkar han associera bilåkandet med obehag så nu får vi lägga lite krut på att göra bilen till en trygg miljö. *Suck, pust och stön* svarar jag på det för är det någon jag själv bara avskyr är det just den typen av träning, framförallt för att det tar lång tid, jag som förare lägger ner mycket tid och energi och resultaten tar ofta lång tid att se. Tro mig, jag pratar av erfarenhet. Men det måste ju göras så att han blir trygg i bilen för vi åker ju en hel del och tränar hit och dit så det är ju ett måste. Nu ska jag bara lägga upp en träningsplan för det så jag blir organiserad.

Onsdagens träning med Cilla och Coda blev suverän och inte en enda gång brydde han sig om de andra på planen utan fokuserade bara på mig. Så valpkursen har ju gett resultat med tanke på att han inte alls är lika lättstörd längre och ser antagligen inget behov i att skälla konstant på alla andra för även det har han slutat med. I går var ju på spår och uppletande med valpkursen och även om det inte var mycket nytt var det intressant. Izor var väl måttligt road av spåret utan hade ett fint fritt följ i stället för lämna mattes sida för att gå iväg framför i äckliga skogen det gick ju inte. Jag småskrattade lite åt honom för han såg så charmig ut men uppletandet gick bra, framförallt när man fick visa upp för matte vad det var han hittat.

Nu i veckan är det åter valkurs på tisdag, sedan skulle vi ner till klubben på onsdag och köra lite lydnad med Gittan och hennes labbar och förhoppningsvis även Cilla och Coda och nu är tanken att även Lex ska få följa med. Han har ju haft en lång semester nu i vinter och vi börjar om helt på nytt. Allt gammalt glömmer vi och nu kör vi om allt ifrån början för att det ska vara så roligt och mysigt som möjligt att träna med matte även om den lille skitungen Izor brukar vilja ha matte för sig själv och inte låta brossan få någon uppmärksamhet...